Min kärlek

Bloggsuget är pågång och tänkte försöka hålla en mysig stämning ikväll här på bloggen så de inte blir så enformigt och ledsamt om min depression. Så därför tänkte jag ha ett om min kärlek, han som får mig att vara lycklig. Tänkte skriva kort om vårt förhållande och vad han är i mina ögon. Bara för att jag är lite extra kär över öronen idag själv. Vi har ju somsagt inte varit tillsammans länge, vårt officiella datum är 09.02.2015. Minns de första dagarna då allt var nytt, bara några dagar gammalt. Allting kändes ju bara så härligt, så rätt. Men det gör det ju för alla. Så bra att man kan gifta sej på en gång och skaffa barn och bygga hus. Nån som håller me? Smälter varje gång inombords då ja ser att han tittar på mej, då han rör mej. Att få sov me honom varje natt. Alltså ja fattar int ennu hu ja får ha turen att ha Robin. Världens snällaste, han bryr sig till 1000, han tröstar alltid om nåt är fel. Oavsett hur dåliga dagar jag har, hur mycket jag än fräser åt honom står han vid min sida. Att en människa kan ge sån trygghet är ju helt obeskrivligt. Och lyssnar på en om jag känner mej redo att prata om nåt. Varje gång han säger de tre orden "jag älskar dig" känner ja hur mitt hjärta slår några extra varv och hur fjärilarna flyger omkring. Han är verkligen lycka, kärlek, bästa vän och min soulmate. Han gör mig hel. Vårt förhållande i helhet är rätt lugnt, inget extra bråk, små tjafs helt klart. Vi har inte bråkat en enda gång ännu, inget stort eller allvarligt. Skönt! Då vi sitter å funderar en massa brukar vi ofta kom in på de om bråken, vi har inget att bråka om höhö. Vi litar på varann till 100 %  och det gör ju allting mycket lättare. Bäst av allt är ju att få krypa under täcket och känna hans närhet . Dagarna känns ju jäteelånga då han är egenföretagare, han kommer hem sent och sticker iväg tidigt på morgonen. Men jahapp, när ska vi pussis dåå? :( så nu ihelg minsann ska de njutas av varann och pussas! I mina ögon är han världens bästa. Faktist inga dåliga sidor jag "stör" mig på. Än sålänge ;) men oavsett vad är han min ögonsten. Bara min ! Att finna den lyckan är obeskrivligt. Jag älskar honom av hela mitt hjärta. Skulle aldrig byta ut honom mot nån annan. Och att han står vid min sida då jag går igenom depressionen gör honom mer underbar, att veta om jag ringer/skickar "snälla kom hem" , då är han här några minuter senare. Vilken ängel jag har, som ställer upp för mig så ! Hans närhet och tro att jag kommer bli frisk snart gör mig mer villig att orka kämpa, orka genom dagarna och se framåt. Han är min guldsten, min lilla fjärt. Som äger mitt hjärta!